Cecilia Johansson

Just nu känns det som att jag lever i en saga, en olycklig saga. Som dessutom aldrig verkar ta slut. Jag vet inte ens hur länge den har pågått men jag vet att jag vill få stopp på den nu, precis nu.

Jag ska inte klaga, det finns mycket bra saker i mitt liv, och det finns folk som har det otroligt mycket värre men det känns som att det alltid händer mig, allting. Nu vill jag bara gå ut skolan så jag kan flytta härifrån. Till Oslo och börja ett nytt liv. Det finns så mycket saker som jag ångrar i mitt liv och mycket av de sakerna har hänt nu bara under sista halvåret. Nu är jag redo för en ny start, tror jag i allafall.

Det skulle vara så skönt att få åka iväg nu, när allting känns som värst och bara börja om. Träffa nya människor, få nytt jobb, nya levnadsvanor etc. Sen gör jag en uppoffring såklart när jag lämnar min familj och mina vänner. Men min syster har jag redan där, i Oslo.

Och jag vet, jag ska inte klaga, "livet går vidare, tänk på barnen i afrika" osv. Jo det stämmer livet går vidare, men inte här, inte i Danderyd och inte i Stockholm. Jag vill bort härifrån och sen gå vidare helt enkelt.  I need to start over.